Vår sista kväll i Thailand kändes riktigt sorglig. Ingen ville gå därifrån. Vi byggde sandslott och lekte i vågorna och såg solen gå ner. Jag är så glad att vi gjorde denna resa, barnen var verkligen i rätt ålder och flygningen gick hur bra som helst. Man behöver en paus från vintern och mörkret, i alla fall jag som är så himla väderkänslig. Att få åka till solen varje vinter är en lyx, men hoppas verkligen kunna åka iväg nästa vinter också. We only live once 
Magiskt
Mina älskade skatter! Underbart att först ha ett långt jullov och sedan två veckor i solen tillsammans.
Jag vet inte vad det är med mig, jag är så extra blödig och känslig och har varit ett tag. Jag är ju en känslomänniska, väldigt skör och känner av stämningen både hos mig och andra. Jag ser det som något bra egentligen, det gör mig empatisk och inte dömande. Men vad det tär också, ibland vill man baa stänga av. Nej nu är det slutsvamlat. Tänker för högt bara. Snart känns det säkert bättre
Vi åt många måltider på La Tasca, hotellets restaurang. Nästan varje dag kom Lollo (Vings maskot) förbi i restaurangen och vinkade och Jolie fick en kram första dagen (som jag såklart inte hann fota). Pojkarna var lite rädda när Lollo & Bernie kom för nära, men ville vinka varje gång Ovan läser Jolie & mini-Lollo menyn.
Hoppas ni har en fin tisdag allihopa! Kram/E